Suck...
Vet inte riktgt vad jag ska göra just nu.
Idag var det samma sak på ridbanan.
Fattar inte vad det är han protesterar emot.

Jag gör lixom inget ovanligt med han gentemot förr. Ute är det inga problem men efter fem varv på ridbanan så kommer det. Antingen det eller när jag börjar arbeta honom och ställa lite krav. Då åker öronen bakåt, och han börjar slå bakut, bocka eller backa.
Han har inte ont någonstans heller.
Inte ändrat något på utrustningen eller så.

Idag så fick jag honom att trava två varv iaf innan longeringslinan åkte fram istället.

Är väl bara att bita ihop, svära över de dåliga ridvägarna där ute och ge sig ut ändå.
Ska testa om det funkar att rida på något fält istället...

Envisa häst! Ibland önskar man att de bara kunde tala om VAD som är fel...

Gammal bild på första barbackaturen på 10 år... man saknar tiden då man inte bangade att hoppa en bana på 80 cm i full fart i grimma och grimskaft :)

Både jag å häst behöver träna balansen och en hel del annat:)

Men han verkar funka fint på betet och har gått upp lite igen. Brukar ge han lite mineraler och nån näve havre efter ridning bara.

Länge sen man satt på en så glad å nöjd häst ?
Provade även stallägarens sadel och den passade någotsånär gled bara lite bakåt... testa med en förbygel idag

Jaa vad ska man säga?
Jag hoppas att jag har listat ut vad problemet är iaf, det får dagen idag utvisa.

Senaste gångerna jag ridit Jussi på ridbanan har han varit tjurig och osamarbetsvillig. Öronen bakåt och nu börjat backa och slå bakut. Alltid i samma hörn på ridbanan i båda varven.
Första tanken var ju att han har ont någonstans för såhär har han aldrig betett sig innan.
Jag vet att min älskade Stübben sadel inte ligger riktigt 100 längre och tyvärr så har jag helt enkelt inte råd att köpa en ny just på dagen då ekonomin är kass.
Samtidigt har han varit lite öm i fötterna då det varit ett helvete att hitta en hovslagare.

Dessa två orsaker är ju rätt förklarliga. Så sa åt medryttaren som har honom på veckorna att han inte ska ridas så mycket nu.

I måndags så fick han iaf nya skor + att jag fått låna en sadel av stallägaren.
Tyvärr är jag kass på att se om sadeln ligger bra... men tänkte att jag testar den nya idag.

Så skönt att jag äntligen fått tag i en hovslagare permanent som dessutom är jätteduktig och fick massor av beröm för min fina och snälla häst. Då blir man glad!

Men så igår...
När medryttaren red så gick det bra i början, sen kom det en geting och började irritera honom och han började att slå.
Där gav hon upp. Skrittade ett halvt varv och satt av.
Sa åt henne att hon MÅSTE bli tuffare och inte låta honom vinna när han håller på så...
känner att detta kommer bli ett problem!

Men men, sen red jag honom och öronen bakåt, backar, slår bakut, gör tendenser till att resa sig, bockar... bara att bita ihop å ta striden med ett sår i hjärtat då detta inte är min Jussi!
Vi lyckas till sist skritta ett helt varv utan dessa protester och jag känner att jag vill inte ta striden nu om det här, för har han ont så vill jag absolut inte plåga honom.
Men så kommer jag på idén att se om han sköter sig bättre ute.

Skrittar ut på fältet bakom stallet på en väg som går över ängen för att se vart den leder.
Efter 50 meter sitter jag på MIN vanliga glada häst. Vi travar utan problem kommer till en vändplan och vänder hemåt. Travar lite till och han har öronen framåt. Vänder igen och tar galopp direkt på fattningen. Han är helt som vanligt!

Slutsatsen jag drar är helt enkelt att han är trött på ridbanan! Hästen är ju som natt och dag!
Idag blir det uteritt så får vi se vart det hela slutar helt enkelt...

Och jag kan ju erkänna att jag tycker det är rätt tråkigt att harva runt på en dammig ridbana vilket såklart smittar av sig på Jussi.

Annars verkar han och Harry (numera utbrytarkungen Houdini) trivas på bete även om det är skönt att få komma in i stallet en stund och vila.

Fick jaga Harry/Houdini i fredags kväll då han stack under tråden när jag va och tittade till dem. Hängde undertråden i den övre och gosade med dem. Då tog han sats och sprang under. Lyckades fånga honom efter en stund och ledde tillbaka han in i hagen.
Två minuter senare så stack han igen!! Men denna gången så stannade han vid grinden iaf. Efter att ha sprängt tråden med el i.
Ringde stallägaren och vi beslöt att ta in dem istället medan hennes man fick laga staketet...

Kan säga att jag mumlade en lång ramsa angående ouppfostrade ridhästar. Och skattade mig själv lycklig över att jag har ett varmblod som är hanterad från födseln och sköter sig.
Harry är trots allt bara 3 år och han är i stadiet då ?tonårstrotsen? slagit till men ibland är det tur att han är söt. Tycker ändå att han ska kunna ledas i grimma och grimskaft utan problem men jag tror att det blir bättre när man lärt känna honom lite mer.
Som sagt han testar gränserna bara.

Nähä om man ska börja ta tag i denna dagen...

Hur trött kan man vara i stallet lixom? Haha står och sover som en gammal trött arbetshäst. :)

Igår släppte vi Jussi på ett efterlängtat sommarbete tillsammans med stallägarens 3-åring och grabbarna fann varandra direkt.

Så skönt!

De busar och bara mår bra, precis så det ska vara denna årstiden.

Bilden är tagen 10 min efter de hamnade i samma hage ?