I alla fall när man får springa lös på ridbanan!

Ledsen för dåligt med uppdateringar men föredrar att skriva om roliga och bra saker, tyvärr har jag inga...

Ett riktigt gnällinlägg om vad som kan vara bäst för Jussi!

Sket sig totalt med betet så nu är vi tillbaka med allt tjafs, krångel och ändrade rutiner titt som tätt!
Ser hur stressad och oregerlig Jussi blir av det hela.

Det ska bytas hage gärna 1 gång per dag på hästarna, tjafsas om vem som ska fylla på vatten och hö ( ja vi får stödfodra dem mitt i sommarn), vem som ska släppa in dem på kvällen och ta ut på morgonen.

Är vattnet slut så fyller man på när man är där enligt mig.
Nej, det ska skrivas scheman!

I stallhyran ska det vara 1 pass i veckan som du måste ta ( står i kontraktet) och därefter så ska det lösas av stallägarparet.

Nu är de på min medryttare att hon SKA släppa in hästarna på kvällarna och hon gör det gärna så länge hon är där på kvällstid men då hon saknar körkort så har hon lite problem att ta sig ut dit.

Klart att man måste hjälpas åt - absolut!
MEN Jussi är helinackorderad av en anledning och den är att jag jobbar i veckorna så jag kan inte ta hand om honom till 100%.
Jag kan inte passera hemma kl 20.00 varje kväll för att ta ett insläpp.
Känner mig dock som världens sämsta hästägare just nu - men detta är enda jobbet som fungerar för min del ( både psykiskt och fysiskt). Så kan inte byta just nu heller.

Jag har tröttnat helt på att betala nästan 3000 kr/månaden och stå ut med allt detta!
När det inte funkar på något håll.
Hästen är sönderstressad, jag är skit irriterad och letar ny stallplats!

Har hittat ett bete på 9 hektar där Jussi mer än gärna är välkommen. De tittar till honom varje dag och stall kanske går att lösa till hösten.

Finns två nackdelar dock.
1. Gården ligger 6 mil hemifrån.
Pendlandet är inget större problem så sätt och de som bor på gården är fullt kapabla till att reda ut en situation om olyckan är framme så det är inget jätteproblem så.

2. Det finns inga andra hästar på gården just nu. Utan då får han gå med ett gäng kor.
Det är sällskap och lagligt absolut. Men jag vet inte hur han kommer sakna en hästkompis eller reagera på Mamma Mu x 30.
Visst går det att skaffa en häst till men då är de två som måste stallas in till hösten, äta och ha de bra. Om jag får möjlighet att ha dem på gården är det absolut ett alternativ.

Just nu känns det som att jag gör vad som helst för att komma ifrån allt tjafs och ändrade rutiner.
Jag tror att Jussi skulle må bra av att bara få gå i en hage och käka gräs utan några krav ett tag. Få lugn och ro helt enkelt.
Så jag tänker ge det ett försök.

Säger inte upp stallplatsen direkt heller utan har kvar den tills vi vet hur det går.

Nästa bekymmer är att hovslagaren kommer den 10:e (alt den 2:a). Så då måste han ju tillbaka till Nässjö då.
Medryttaren kan inte ta honom nästa vecka alls så det jag kan göra är att flytta han redan i helgen....

Suck, det är bara problem och då har jag inte ens nämnt ekonomin eller Jussis beteende.

Han är motsträvig, osamarbetsvillig och tjurig. Har så sjukt mycket överskottsenergi att jag inte vet vart den ska ta vägen. Vi kan inte ge oss ut på långtur då det varken finns bra ridvägar eller att han är rädd för allt han ser och vägrar gå framåt. Så en ridtur att njuta av är bara att glömma.
Jag blir arg och irriterad och det smittar sig på Jussi så vi blir bara osams.
På ridbanan kommer han på den ena olaten efter den andra och man får räkna med en strid varje gång.

Så för tillfället longeras han mer än han rids.
Ger honom 0,5 kg korn och ca 15-20 kg hö om dagen dels för att han ska hålla hullet och inte ha så mycket energi. Hagarna de slussas emellan är rätt nerbetade på gräs så där får han ingenting.

Vad f*n gör man?
Var är min glada häst?

Bild 1: Stressad men han älskar verkligen att få springa och busa. Han tror att han är en arab :) Det är enda gångerna man ser han nöjd.

Bild 2: årets midsommarbild. Orkade inte gå upp med han till hagen där de gick den dagen så klättrade upp barbacka och red upp han. Andra gången han rids barbacka så blev det ut mot skogen - inga problem faktiskt och det är nog enda gången vi var överens om att idag var inte vedhögen farlig :)

Bild 3: Så snygg i vita benskydd och boots :)

Igår gick det hyfsat bra på ridbanan.

Han skötte sig alldeles utmärkt men ställde inga krav alls mer än att han skulle göra några tempoväxlingar, svänga, stanna och skritt och trav. Blev några bocksprång i galoppen med då han har en jäkla överskottsenergi.

Men modigt nog så vågade han gå förbi och runt en gigantisk stor oxer som stod uppställd på ridbanan :) min modiga hopphäst!

Det känns som att vi har backat några steg bakåt men å andra sidan så har det bara gått framåt så det är väl bara att ge han tid anar jag...

Känns lite tråkigt bara att man inte hinner med honom mer än 1-2 dagar i veckan på grund av jobbet och att medryttaren får ta striderna med honom...

Men jag kommer att kämpa in i det sista för att behålla honom. Speciellt nu när han är det absolut bästa och käraste minne jag kan ha efter min bästa vän som tragiskt nog gick bort för några få veckor sen.

Jag fick ju Jussi gratis av henne lixom.
Saknar henne som fan och så synd att vi aldrig hann testa att köra Jussi ihop...

Bjuder på lite bilder från igår och min buse har absolut inte vält soptunnan!
Åhnej då den låg sådär!
Mest förvånad över att han stod kvar när den välte så fjantig som han är :)

Tänkte ta en fin bild på han när han står lös...

Oskyldig till max!!!